Examensarbete vid naprapathögskolan 1996
KAN THERMOGRAFI VARA ETT DIAGNOSTISKT HJÄLPMEDEL FÖR EN NAPRAPAT
AV
INGEMAR THID
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning
Jag har gjort undersökningar med en thermografikamera på ett 30 tal försökspersoner med mer eller mindre uttalad smärta. Försökspersonerna fick ett enkelt formulär där de enbart beskrev smärta nuvarande och tidigare, samt en kort anamnes. I den första undersökningen hade jag ej lärt mig att uttolka bilderna eller hur man bör använde utrustningen för att få bäst resultat.
Sedan var det meningen att jag skulle skaffa mig den utbildning som är relevant, såväl praktiskt som teoretiskt.
Som en avslutning hade jag sedan tänkt mig att göra en ny undersökning med mina nyvunna erfarenheter och prestera tekniskt och diagnostiskt perfekta bilder.
Enligt min bedömning så kan thermografi mycket väl vara ett diagnostiskt hjälpmedel för en Naprapat och patienterna upplever det som mycket positivt att få en ”bild” på sina besvär.
Att komma ihåg och tänka på: Themografi visar fysiologi inte anatomi
2. Hypotesformulering
Kan thermografi vara ett diagnostiskt hjälpmedel för en naprapat?
I så fall, kan en helt outbildad (i thermografitolkning) få någon hjälp av thermografibild (jämför med röntgen), hur snabbt och på vilket sätt kan man skaffa sig mer kunskap om thermografi?
3. Thermografiutrustningen
Den utrustning som användes i arbetet var en AGA Thermovision 900. Det är en scannande kamera som visar bilden i realtid på en monitor, det betyder att man kan följa ett förlopp och ta bilder (som lagras) när som helst under undersökningen. När undersökningen sedan är färdig kan den lagrade bilden sedan redigeras (delförstoras, temp.skalan, färgsättning, etc) och skrivas ut på en skrivare så att man får en papperskopia. Den har en temperaturupplösning på 0.08C vilket är mer än vad som krävs i en vanlig thermografibild.

Bild 1-3 sid 5, kvinna 45 år. Ont vä fot sedan ett par månader. Haltar kraftigt. Först värk medialt, varvid patienten började gå på laterala delen av foten, vilket gjorde att hon fick värk lateralt + medialt. Behandling: peroneus long + brev. och tiblialis ant., mass + str , samt råd om att gå på hela foten. Pat klart bättre efter första behandlingen, helt bra efter tredje. Har ej tid att göra om thermograferingen!

Bild 4-6 sid 6, kvinna 42 år. Ont hö lillfinger! Allmänt ont i kroppen. Varma och kalla områden växelvis över ryggen.
Fibromyalgi?

Bild 7-9 sid 7, kvinna 22 år, Whiplasch för 10 år sedan, ont vä sida ner mot lev.sc.
Bild 7, muskel SCM vä påverkad.
Bild 8-9 påverkan diagonalt i nacken.

Bild 10-12 sid 8, man 23, ont vä knä lat., lig koll lat
5. Historik
Redan Hippocrates betonade vikten av att beräkna kroppstemperaturen.
Det tog sedan århundraden innan man objektivt och säkert kunde få en sådan relativt enkel information. Sr William Hershell upptäckte infraröd strålning på 1800-talet men den visualiserades först 40 år senare av hans son Sir John Herschell. Som vanligt var det försvarsindustrin sim var först med tillämpningar, under andra världskriget gjordes mörkersikten för bombflyget. Medicinsk thermografi började användas strax efter kriget i USA av Gershon Cohen. Även vår svenska försvarsindustri har bidragit till dagens avancerade thermografiutrustningar, på 1960-talet konstruerades stridsvagn S. Aga och Bofors utvecklade siktet till stridsvagn S, den scannande ir-kameran var född. Sedan mitten av 1980-talet har utvecklingen accelererats i och med datorernas snabba frammarsch, med avancerade bildproceccorer och stora hårddiskar som möjliggör lagring av stora mängder data.
6. Thermografi inom svensk sjukvård
Siv Bornemyr ingenjör och med. fysiker vid Malmö allmänna lasarett har arbetat med thermografi sedan 20 år tillbaka, och där arbetat med att diagnostisera tromboser (perifera cirkulationsmätningar). Sedan en tid tillbaka används nu en laserdoplerscanner som direkt kan mäta flödet på en yta 12 x 12 cm och som nu har tagit över som undersökningsmetod. Fördelen med scannern är för deras del att slippa vänta på att patienterna anpassar sig till rumstemp och att få ett direkt mått på flödet. Den thermografiutrustning utrustning som finns på lasarettet är en svartvit typ som ej arbetar i realtid och möjlighet att redigera i efterhand saknas, samt att den kyls med flytande kväve .
Siv Bornemyr säger vidare att om det fanns en modernare utrustning tillgänglig för dem så finns det användning för den som ett komplement till laserdoplerscannern och påtalar också att det inte finns någon annan metod än thermografi där man kan se och jämföra alla fingrar samtidigt.
Bilder från termografering på Karolinska sjukhuset på 1960-talet.
7. Skaffa Erfarenhet
Det visade sig vara betydligt svårare än jag kunde ana att hitta ett sjukhus där jag kunde praktisera och lära mig mer om thermografi. Enligt uppgift skulle flera Stockholmssjukhus ha tillgång till utrustningen. Jag försökte på Karolinska lasarettet (har haft),Uppsala sjukhus och Huddinge sjukhus. Ingen utrustning användes så vitt jag kunde finna ut och de utrusningar som har funnits är vid detta laget c:a 20 år, svartvita och kyls med flytande kväve. Nåväl enligt säkra källor så skulle i alla fall Malmö Allmänna Lasarett inneha och använda en thermografiutrustning, så var icke fallet. En privat smärtklinik som förestås av Tomas Timander var ett säkert kort, han slutade med thermografi för 1 år sedan. Tomas Timander tipsade om att det på S:t Görans sjukhus, närmare bestämt på smärtklininken Kronan, där skulle det med säkerhet finnas en utrustning som används. Vid besök på Kronan visade det sig att utrustningen var av en betydligt enklare typ, en form av värmekänsliga plattor som hålls mot huden och man får ett värmeavtryck. Detta var det enda som jag kunde finna inom svensk sjukvård!
Jag fick ett erbjudande om att besöka ett sjukhus i England!!
Det var Trombose Resurch Inst.
Beatrice Hydro Therapy Centra no1
Cardogan Gardens
London
Jag var i London vid rätt tidpunkt i ett annat ärende men tyvärr var den som skulle ta hand om besöket då tillfälligt bortrest. Tablå.
8. Inför 2:a undersökningen
Leg läk. Tomas Timander som är verksam vid en smärtklinik i Stockholm har använt thermografi sedan 1991. Utrustningen är av nyare typ med färg och möjlighet att få ut färgbilder. Utrustningen används för att ”se” och diagnosticera smärta efter bl.a. trafikolyckor. Whiplasch skador är svårt att objektivt bedöma både med och utan röntgen. Tomas har också hjälpt mig med att bedöma och uttolka de bilder som jag från tog från början av arbetet. Han föreslog också en del förändringar som att lägga in en mätpunkt som visar tempraturen direkt i det område som man vill jämföra och då slippa att subjektivt försöka att läsa av temperaturskalan. Det visade sig också att en del ”fynd” som jag hade gjort inte var något att fästa sig vid. Patienten är sin egen kontroll på så sätt man jämför sidor och omkringliggande områden. En bra anamnes är viktig samt det aktuella tillståndet.
Att få låna en Thermografiutrustning är inte alltid så lätt. Efter träffen med Tomas Timander beslutade jag mig för att redigera de bilder som redan var tagna. Nu skall mätpunkter läggas in i bilden och även isotermogram som sammanbinder punkter med samma temperatur. Resultatet kan ses på sidorna 13 – 19.
Bild 13 är samma som bild 1.
Bild 14 är samma som bild 3.
Bild 15 är samma som bild 4.
Bild 16 är samma som bild 5.
Bild 17 är samma som bild 7.
Bild 18 är samma som bild 8.
Bild 19 är samma som bild 11.
Bild 13 till hö är samma som bild 1 till vä
Bild 14 till hö är samma som bild 3 till vä.
Bild 15 till hö är samma som bild 4 till vä.
Bild 16 till hö är samma som bild 5 vä.
VREXLER (videoband 45 )
9. Teknisk diskussion
Lumbar, Thorakal och Cervikal thermografi
Lumbar:Förberedelse, Patienten kan få sitta på en stol under förberedelsetiden. Ryggen torkas av med en trasa fuktad med rumstempererat vatten, hudytan torkas sedan med hårtork utan värme påslagen. Patienten får sedan sitta med kroppsdelen bar i 10 minuter.
Patienten fyller i ett frågeformulär, innehållande frågor om, namn, datum, eventuella olyckor, sjukdomar som kan påverka undersökningen, samt att patienten markerar på en figur vilka områden som är smärtsamma eller där patienten har eller har haft andra symptom.
Tar ni någon medisin? Röker ni ?
Patienten får ej röka inom 8 timmar före ett thermogram (undantagsvis kan undersökningen påbörjas 1 timme efter det att patienten rökte senast).
Gikt, diabetes eller artrit ?
Frakturer eller operationer ?
Kortfattad beskrivning av eventuell olycka.
Ryggbild: Från sittbensknölarna till ovansidan av nedre bröstryggen.
Normal bild: Varma områden. Central värme, längs ryggraden som upphör vid L4-L5 nivå, si-lederna och centralt i bäckenet.
Ben Lägre extremiteter indelas i flera sektioner.
Posteriort: bäckenet
från sittbensknölarna till knäet.
knäet till hälarna
Anteriort:midjan till knäet
knäet till fötterna
Cervix: Nacke och skuldror sittande
Håret sätts upp.
Vid bild på överarmarna hålles en handduk över bålen.
Händer och underarmar hålles på en skiva ( av papp ).
Rummet: Absolut temperaturreglering är ej nödvändig.
patienten skall tycka att det är drägligt
thermograferingen skall ej ske i ett hörn, pga värmereflexer.
Det skall vara dragfritt
10. Allmänt vid neuromuskulär undersökning (WEXLER)
Instruktion till patienter som skall undersökas med thermografi.
- Patienten skall ej röka inom 4 timmar före undersökningen.
- Det rekommenderas att patienten badar eller duschar på morgonen före undersökningen.
Inget puder, kosmetika, lotion eller salvor på morgonen före undersökningen. - Ingen fysioterapeutisk behandling samma dag före undersökningen.
- Patienten skall ej ha använt en TNS-apparat, ej genomgått EMG-behandling eller fått akupunkturbehandling 24 timmar före undersökningen.
- Inga spännen, spjälor eller stödkragar får användas minst 6 timmar före undersökningen, såvida det ej är absolut nödvändigt, det skall då antecknas i journalen.
- Solbad och andra typer av ljusöverexponeringar skall undvikas 10 dagar före undersökningen.
Patienten skall komplettera sin medicinska historia speciellt angående det område som det är problem i samt uppge vänster- eller högerhänthet. All historik angående frakturer och operationer skall noteras, inklusive alla andra patientdata. Undersökaren skall notera ärr och hudförändringar.
Patienten skall sedan temperaturutjämnas (den kroppsdel som skall undersökas skall vara fri från kläder 15 min)och undersökningen skall utföras i ett dragfritt rum med en temperatur mellan 20-24C och låg luftfuktighet.
Den cervikala, thorakala eller lumbala region som skall undersökas rengöres försiktigt med en sval, fuktig handduk för att försäkra sig om att inga externa partiklar finns på hudytan. Arean torkas sedan med en hårtork där värmen är avslagen. Extremiteterna behöver inte förberedas separat. Patienten instrueras sedan att inte ta på sig själv eller låta något komma åt ytan som kall undersökas under förberedelsetiden ( 15 minuter före undersökningen ) eller mellan bilderna, om en hel serie med bilder skall tagas. Varje bild uttagen eller lagrad skall förses med patientens personnummer eller ett kodnummer, liksom datum. Varje ruta bör också innehålla en temperaturskala som fixerats till 0.8 – 1.0 C skillnad för varje färg. En standardundersökning skall omfatta 3 st bilder tagna med 15 minuters mellanrum. Ländryggen kräver såväl kvalitativa som kvantitativa bilder, för att komma ihåg och dokumentera ärr, sår, vener, utslag etc. En 0.8 – 1.0 C skillnad på 25% av hudytan över ett dermatom (när det jämförs med den kontralaterala sidan) är kriteriet för abnormalitet. Ytor som jämföres på detta sätt är skinkorna, lår, vader, nacken(posteriort ), skuldror (posteriort ), armar och händer.
11. Medicinska användningsområden (enligt tillverkaren )
Polikliniskt:
- Neurologi, perifera skador och nivåbestämning av olika skador mot kotpelaren.
- Sinusit
- Migrän
- Thyroideacancer
- Tendenit
- Odontologi
- Mamaediagnostik, mastit / klassificering
- Onkologi, maligna melanom
Prognos:
- Ortopedi
- Cancer mamae, klassificering / behandling
- DVT
- Ulcus
- Reumatologi
- Reynauld Syndrom
- Akupunktur
- Scolios
- Brännskador, Amputation, Plastikkirurgi
- Läkning av skelettskador av olika genes.
- Sportmedicin / uppföljning av praktisk träning
REFERENSER
Aarts, N.J M., Gautherie, M.. and Ring, E.F.J, (1975). Thermography.
Basel. Switzerland: Gasser & Cie
Normell, Lars A. (1974). Det Kutana Termoregulatoriska Vasomotorsvaret. En metodisk och klinisk studie på friska försökspersoner och paraplegiska patienter. Karolinska Sjukhuset Stockholm: Trycksaksservice AB
Raskin, M.M. (1976). Thermography in low back desease. In Medical Thermography, Theory and Clinical Applications (Proceedings of Seminar), ed. S. Uematsu, pp. 158-66. Los Angeles. California: Brentwood Publishing.
Sumio Uematsu, MD ( 1976). Medical Thermography,Theory and Clinical Applications. Los Angeles. California: Brentwood Publishing
Woodrough, R.E. (1982). Medical infra-red thermography: priciples and practice. Great Britain: Cambridge University Press
Wrexler, Charles E. et al (1985). A Special Report, Clinical Proceedings. Academy of Neuro-muscular Thermography. Dallas. Texas: Scripta Medica & Tecnica
VIDEOBAND
Clark, Ray ( 1978). Rheumatology and Wexler Charles E (1978).
Lumbar, Thoracic & Cervical Thermography
Wexler, Charles E (1978). Electronic Thermography, General Discussion
Wexler, Charles E (1978). Electronic Thermography, Technical Discussion
12. Slutord
Thermografi är ett stort område, och det används inom sjukvården i många länder. Av någon anledning som jag tyvärr inte vet anledningen till så används den inte ( nästan ) inom svensk sjukvård nuförtiden. En egen teori är att det uteslutande har varit tekniker som tagit bilderna, sedan har bilderna utvärderats av läkare. Tekniken har sprungit iväg från de gamla utrustningarna, de har inte förnyats. Inom sjukvården finns det många specialister som var och en har ett litet område, få har en helhetssyn. Som Naprapat skulle jag vilja ta bilder före och efter behandling på patienter som svarar dåligt på behandling och på de som har smärtor över stora områden. Kanske det kan göras i något kommande examensarbete. Kostnaden för en dylik utrustning torde vara alltför stor för att den enskilde naprapaten skall ha möjlighet att införskaffa en sådan, det handlar om ett antal hundra tusen kronor.
Tillägg: Priset var 500 000 kr år 1998 i dag 2009 handlar det om 50 000-150 000 kr, ännu billigare om man sänker kraven